Enligt Uppsala universitets regler ska de sakkunniga som anlitas vid rekrytering av forskare och lärare var för sig självständigt redovisa skickligheten hos de sökande, rangordna dem och motivera sitt val.
I ett ärende reses nu frågan hur självständiga de sakkunniga egentligen varit. Turerna i ärendet har spridits i sociala medier, efter att en av de cirka 15 sökande, Tobias Hübinette forskare vid Karlstads universitet som inte fick tjänsten, öppet kritiserat tillsättningsprocessen.
Tobias Hübinette har begärt ut och fått del av epost från alla inblandande i rekryteringen, även de sakkunniga, och där finns mejl som han menar tyder på att de sakkunniga gjort upp om hur rangordningen av kandidaterna ska göras och att annat än meriter och kompetens kan ha varit avgörande.
I ett mejl skriver exempelvis den ena sakkunnige, en professor vid Karlstad universitet, till sin sakkunnigkollega, professor vid Lunds universitet: "Vi får 'skilja oss' i vår rankning - det ser inte bra ut om vi lämnar exakt samma tror jag".
I ett senare mejl motiverar en av de sakkunniga sitt val av sin näst bästa kandidat med att "det blir stabilt ifall lärarförslagsnämnden inte accepterar vår första kandidat".
Enligt Tobias Hübinette är det väl känt att det inte är ovanligt i forskarvärlden med riggade rekryteringsprocesser.
– Det ovanliga med det här är att det är så flagrant, säger han.
Han har överklagat tillsättningen till Högskolans överklagandenämnd, men inte för de sakkunnigas epostdialog, utan för att han hävdar att det föreligger en lång rad jävsförhållanden mellan de sakkunniga och flera av de sökande. Bland annat har ett par av dem använt en av de två sakkunniga som referens. I sin överklagan hävdar Tobias Hübinette att det borde föranlett den sakkunniga att självmant avstå från uppdraget på grund av jäv.
Ordförande i rekryteringsgruppen och den som fattade anställningsbeslutet är Mattias Martinson, dekan för teologiska fakulteten. Han har tagit del av epostdialogen sedan den spridits i sociala medier. Och den reser frågor, menar han.
– Det är ingen stor skandal att de sakkunniga har kontakt, det får man ha. Men det är klart att det är väldigt, väldigt illa när de skriver att de ska skilja sig åt i sin rankning för att de ska se bra ut. Och det låter inte som att de arbetat självständigt när de skriver så här, säger Mattias Martinson.
I ytterligare ett mejl resonerar den ene sakkunnige om sin kollegas bedömning av de sökande med en formulering om "kollegor som aldrig engagerat sig i frågan om antirasism".
Tobias Hübinette menar att formuleringen tyder på att tjänstetillsättningen är politisk och att det krävts att man varit antirasistiskt engagerad på det sätt som ledningen för centrumet tycker är rätt. Båda sakkunniga sitter i det vetenskapliga rådet för Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism.
Även Mattias Martinson, reagerar på formuleringen. Han är själv inte kopplad till centrumet för forskning om rasism.
– Jag delar tolkningen att det här låter som att personer med ett visst engagemang kan ha satts före, och det låter jättekonstigt. Men jag och rekryteringsgruppen har handlat i god tro och jag har inte haft något intresse i att en viss person ska få den här tjänsten, säger han.
Enligt Mattias Martinsson kan frågorna kring de sakkunnigas kontakt komma att leda till en genomlysning av tillsättningsprocessen. Men det kommer i så fall att ske efter att överklagandet om jäv har prövats. Och där tycker inte Mattias Martinson att några fel har begåtts. I små vetenskapliga miljöer är det i princip omöjligt att hitta sakkunniga helt utan relationer till de sökande, menar han.
Både de två sakkunniga har avböjt att kommentera ärendet före Överklagandenämndens beslut senare i vår.